onsdag 30 september 2009

Allers

Reportage i Allers nr 41 veckans nummer, ja det händer saker. Hade jag för några år sagt till min mamma att hon skulle vara med i Allers hade hon nog inte trott mig. Tror inte att min mamma någonsin hade räknat med att kunna läsa om sig själv i en tidning som alltid funnits i ens närhet. Där ser man vad jakten kan ge för överraskningar. Jag övertalade henne att hon skulle ta jägarexamen om inte annat för att veta mer när hon följde med på pass. Hon tyckte det var opassande för en "gammal kärring" som hon. Nu som jägare sen 3år tillbaka är hon en förebild för alla som börjar komma upp i åren. Hur påverkas människor när man hör av andra att man kan bli för gammal för att göra nya saker. Åldern ska inte påverka och det är aldrig försent att lära...

tisdag 29 september 2009

Fästing

Fästingen är inte unik men här är den inte så vanlig på våra husdjur. Rock som är gråhund och drabbad av ett antal besvärande fettknölar fick något underligt var det en vårta? Det var vad jag trodde för ett par veckor sedan.
Men igår kväll upptäckte jag en till och blev lite orolig att det var en allvarlig sjukdom. Efter en noggrannare undersökning började jag ana vad det var. Vad gör man, visste att det fanns en fästingplockare någonstans i huset. Fick ge upp sökandet tog en pincett och gjorde som man läst om. Men jag missade något man skulle akta sig för nämligen att nypa i kroppen. Nu fick jag i alla fall ut den med huvud (tror jag). Vi har varit förskonade men nu har jag garderat mig och införskaffat en fästingplockare. De är rent ut sagt vedervärdiga och för vem finns dom?

måndag 28 september 2009

Hemlängtan

Hör då och då utflyttade ungdomar med hemlängtan. Det kan vara längtan efter släkt, vänner, miljön, sommar, vinter och snö. För dom är det nya livet på annan ort med jobb, familj, hus och kanske barn. Det som en gång var en jakt på jobb, kärlek eller äventyr blir till en vardag. Hur tacklar man en smygande hemlängtan. Palt till middag eller en liten skogslunch över eld på gräsmattan. Tur man bor där man bor annars hade jag nog kännt mig som den här Eken som är på fel breddgrad och blivit till en buske. Man kanske kan likna en utflyttad norrlänning med en Ek i Stockfors.

söndag 27 september 2009

Grävling på ståndet

Efter en dag med en hund som haft björnvittring som dessutom vägrat att gå från vägen. Men det känns tryggt att veta hur han beter sig. Kan konstatera att Rock inte är en björnhund. Vi får se hur det går i framtiden med tanke på all den björnspillning vi ser på våra marker. När han tyckte att faran var över drog han iväg på en sökrunda. Dröjde inte länge så var det fast ståndskall. När jag gick på ståndet såg jag färska älgspår och spillning. Vinden var bra och jag såg på Astron att det stod kvar på samma plats. Det var fint land så jag närmade mig snabbt. När jag kom fram såg jag ingenting så misstankarna om att det inte var älg besannades. Attack och skall mot marken. Helt klart är det spännande att gå fram innan man vet vad som finns där. Men som sagt det är ingen björnhund. I ett hål under mossan låg det en grävling och fräste och hunden såg lite skamlig ut. Men jag kan förstå att det är svårt att låta bli en grävling.

torsdag 24 september 2009

Inslag av politik


Höst på riktigt, allt därute är som en tavla. Årstiderna finns kvar men hur ser livet ut om några årtionden. Det som skrämmer mig är besluten som fattas längre och längre bort, kanske av människor som har svårt att se längre bort än i sina egna kvarter. Hur lätt är det då att försvara jakten när vi påverkas av saker som någon tycker illa om i Kanada eller att en djurart minskar i sydeuropa. Det handlar om att försvara det vi har, men då krävs bevakning, politik, strategier och information. Hur många i beslutandeställning sitter med tillräckliga kunskaper? Det är nog lättare att ta ställning för en klubbad liten sälunge än att förstå problemet när stora säl kolonier invaderar kustremsan.
Hur många sitter i sin stuga och bara tycker? Eller värre är, hur många sitter i sin stuga och tänker det får någon annan lösa?

söndag 20 september 2009

Björnmötet


Berättat av Fia, syster och älgjägare i Stockfors jaktlag

På väg ut på älgjakt denna lördag morgon traskade jag 200 m upp mot en hyggeskant. När jag kom fram var det lätt att smyga i den mjuka mossan. Jag fick en känsla att jag inte var riktigt ensam och tyckte jag såg björnspår. Spår efter björn kan man ibland inbilla sig att man ser på grund av att respekten för detta stora rovdjur kan bli till ett gissel. Det är brist på bär i skogen, men just här finns det både blåbär och lingon. Hit kunde jag åka och plocka lingon när vi avslutat jakten. Kom upp på mitt pass, hittade en hög spjutig sten lämplig att luta sig mot ställde ner ryggsäcken och satte mig tillrätta. Hunden var släppt på sök och spänningen är alltid på topp de första minuterna. Började spana mig omkring och ser att något kommer emot mig i skogkanten, det såg ut som en älgkalv. Gör mig redo och sitter tyst och väntar. Vinden var bra, jag gav ingen vittring ifrån mig. Efter ett par minuter när älgkalven närmar sig ser jag till min fasa att älgkalven var en björn. Björnen var då ca 35 meter ifrån mig. Helt ovetandes om mig närmar den sig med nerböjt huvud och har fullt upp med att äta upp sig inför vintersömnen. Jag satt fortfarande tyst och stilla och funderade på vad jag skulle göra. Avståndet blev kortare och kortare. Då ställde jag mig upp och gick bakom stenen tog fram jaktradion och anropade lite viskande till min närmaste passgranne som var 1 km bort. Inte för att han kunde hjälpa mig men det kändes lite tryggare att höra någons röst.
Han hörde mig inte det gjorde inte heller björnen som nu var på 25 meter ifrån mig. Jag gjorde ett nytt försök till anrop och fick nu kontakt. Jag frågade honom vad jag skulle göra, han tyckte jag skulle skjuta. Men läget var inte enligt regelboken, inte stort träffläge på en frontbjörn. Men det var nog inte det svar jag önskat. Nu hade björnen stannat upp och tittade mig rakt i ögonen. Med hjärtat i halsgropen och skakiga armar drabbades jag av det man kallar björnfrossa. Väntade att något skulle hända fortsatte att titta på björnen och ser hur han ställer sig upp på bakbenen med ramarna högt upp i luften. Från att vara en vanlig björn på alla fyra blev den enorm när den reste sig upp. Sekunderna var långa när man är oviss om vad som ska hända. Ska den komma emot mig eller blir den rädd och springer? Stod beredd med både vapnet och jakt radion. Då vände den sig om och sprang iväg. Jag förstår att med den hastigheten hade man knappt hunnit osäkra om den valt att springa mot mig. Jag stod kvar bakom stenen till dess att hjärtat hade hamnat på plats, ytterligare två timmar tvingade jag mig kvar på passet funderande om det skulle komma någon fler björn. Det första mina jaktkamrater frågade mig var det en hona eller hane. Och jag vill poängtera att det var det sista jag tänkte på att kolla i det läget. Frågan är hur man könsbestämmer en björn i en sådan situation. Jag får rysningar när jag läser detta men det är naturligtvis en upplevelse som jag aldrig glömmer. / Fia

onsdag 16 september 2009

Kvinnor är också jägare

Så här kan det vara. Har inte sett en älg och plötsligt ser man fyra levande älgar och en död. Utan tvekan så blir allt mycket mer spännande. Förväntningarna för morgondagen ökar.
Det som är roligt är att den döda älgen var skjuten av min syster. Hon är en jägare. Kvinnor har lite svårt för att kalla sig jägare. Ställer man frågan til en kvinna så är det inte ovanligt att svaret blir: Det är bara 6 års sen jag tog jägarexamen, eller jag har bara jagat i 3 år, eller jag har aldrig fällt ett djur. Motsatsen är att när en kille tagit jägarexamen kan dom kalla sig jägare. Inget fel i det, felet är att inte kvinnor titulerar sig som jägare.


lördag 12 september 2009

Rock

Första passet, första älgjaktsdagen, första älgarna sprang alldeles för fort. Vilopaus i värmen. Inte lätt vara hund i päls inte heller att vara människa i långkalsonger. Jag lär mig aldrig, alltid för mycket kläder. Kan det vara rädslan för att frysa? Jo, har inte riktigt aklimatiserat mig till klimatförändringarna . Man minns kylan bättre än värmen, hungern bättre än måltiden.
Få se vad man minns efter jaktsäsongen......

onsdag 9 september 2009

Gävle då är det långt kvar

Vad finns det i tankarna hos en utflyttad Norrlänning. Förstår alla hur långt Sverige är och hur vi faktiskt skiljer oss från varandra både i tankar och språk. Pratat med en som flyttat: "Exempel kan vara att på mitt arbete är det svårt att uttrycka sig som alla andra. Alla här i södra Sverige har många fina inlindade argument med ord som inte alltid kan förstås och känns betydelselösa. Hur förklarar man ett argument som mer uttrycker sig i magkänsla än i ord." Kan det vara många norrlänningars stora handikapp i en omgivning som inte är hemma. Det kanske egentligen inte är ett handikapp i andras ögon utan endast i sina egna. Enligt Fredrik Lindströms språkprogram är uttrycket i ord och mening kortare ju längre upp i norden man kommer. Jag kan konstatera att det stämmer på urnorrbottningen. Det människor från sydliga breddgrader uttrycker på två meningar säger vi på några få ord. Norrlands guld reklam är det en Norrlännings verk för det finns något bekant i den? Då kan man fundera vad tänker dom om oss....

måndag 7 september 2009

Älgjakt -09

Så var det dags. Älgjakt-o9. Här är det mjukstart fram till Lördag då det blir på riktigt.
Älgtilldelningen på våra marker är rejält höjda i år pga av betesskador. Kravet är att vi ska skjuta alla. Med tanke på fjolåret känns det lite tufft. Älgförvaltning? Jo om målet är att det ska finnas lite älg. För att förvalta en älgstam krävs det kunskaper och det är klart att vi vill att det ska finnas älg, men vi måste också förstå när det blir problem med skador. Frågan är vilka älgar som gör skadorna. Jägarens egen ansvar tappar lite av sin betydelse. Tror nog de flesta förstår när älgstammen gör för stor skada, om inte måste vi vara delaktiga och få kunskaper om detta.
I slutänden är det jägaren som gör jobbet. Tänk om alla jägare stannar hemma några jaktsäsonger hur skulle det bli....

lördag 5 september 2009

Stockfors bagarstuga

Detta tillhör också höstens samlarinstinkter, mjukkaksbak i bagarstugan. Några dagars slit som ger tillfredställelse. Mat i frysboxen. Det är det enda man kan samla som inte stöter på konflikter. Rikedom för mig är en frys med vilt, bär och bröd. Tänk så många som uppskattar känslan framför elden och ett provbak med smak i en gammeldags bagarstuga. Det här och mycket annat försvinner snabbare än vi tror och blir historia. Tanken for till alla äldre människor som upplevt detta, tänk att sätta dom i en bagarstuga för att se, känna, smaka och minnas hur det varit...

onsdag 2 september 2009

Euskefeurat


KWAD´n

Det finns ett folk av en särskild sort NERE VID PITEÄLVA Och våran slogan är jävligt kort
DET KAN VI GÖRA SJÄLVA
Vi är ett frejdigt folk gunås NERE VID PITEÄLVA och ingen behöver tänka åt oss
DET KAN VI GÖRA SJÄLVA
Och kommer det gubbar när det är val NERE VID PITEÄLVA behöver dom inte hålla nåt tal
DET KAN VI GÖRA SJÄLVA
Vi vill inte ha löften ifrån AMS NERE VID PITEÄLVA för tingel-tangel och billigt krams
DET KAN VI GÖRA SJÄLVA
Vi behöver inget systembolag NERE VID PITEÄLVA för läskedrycker av alla de slag
DET KAN VI GÖRA SJÄLVA
Vi lever och älskar som sig bör NERE VID PITEÄLVA och det professorerna gör i rör
DET KAN VI GÖRA SJÄLVA
Ja vi skiter i order och direktiv NERE VID PITEÄLVA För leva våra egna liv
DET MÅSTE VI GÖRA SJÄLVA
Text: R. ErikssonMusik: Trad.

tisdag 1 september 2009

JAQT i Brattfors

Den årliga orienteringen med JAQT har varit. Fixarna i Brattfors, har som vanligt gjort ett jätte jobb! De sex olika skjutstationerna avslutades med bågskytte, solsken och Älvsby vatten.
Vattnet som efter många år och många turer nu finns buteljerat. Älvsby vattenfabrik har haft invigning. När det skrevs första gången om dessa planer tänkte nog många, vatten på flaska det finns ju i kran. Sen dess har vattenförsäljningen ökat även i Älvsbyn. Tänk så många som inte har tillgång till bra dricksvatten runt om i världen. Vi kanske sitter på en guldgruva. Euskefeurat "Nere vid piteälva......den kan vara bra till mycket. http://blog.lappland-news.de/#category13